Svinkoppor
Svinkoppor (Impetigo) är en smittsam ytlig hudinfektion som framför allt drabbar barn mellan 0-12 år men förekommer även bland vuxna. Svinkoppor är vanligt förekommande och orsakas av bakterierna streptokocker och/eller stafylokocker. Att smittas av svinkoppor är inte farligt men kan vara obehagligt. Individer smittas med svinkoppor både vid direkt eller indirekt kroppskontakt.
- 90 % av alla infektioner är orsakade av bakterieformen stafylokocker.
- 10 % av alla infektioner är orsakade av en kombination med stafylokocker och streptokocker eller enbart streptokocker.
Det förekommer primär eller sekundär Impetigo och indelas kliniskt in i två former, icke-bullös impetigo och bullös impetigo. Primär Impetigo kan utvecklas på till synes normal hud medan sekundär Impetigo utvecklas från en hudskada såsom sår, eksem eller vid angrepp av huvudlöss och skabb. Den icke-bullösa formen av impetigo karaktäriseras av en blåsbildning som snabbt spricker och övergår till gulvariga skorpor. Bullös impetigo innebär att huden blir drabbad av en mer långvarig blåsbildning som vanligtvis orsakas genom en tidigare hudskada.
Vissa studier har visat på en geografisk indelning av impetigosmitta. Svinkoppor som härstammar från streptokockbakterier förekommer mer i länder där klimatet är varmt och fuktigt. Den streptokockformade smittan av svinkoppor är nästan obefintlig i länder med ett mer reglerat klimat, där stafylokockbaserad impetigo dominerar istället. Oavsett formen på infektion, icke-bullös impetigo eller bullös impetigo, är det främst barn upp till 12 år som drabbas. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med bullös impetigo.
- Icke-bullös impetigo bildas i regel av stafylokocker eller grupp A- streptokocker och känneteckens av hudrodnad och blåsbildning som snabbt spricker. Därefter bildas en löst sittande skorpa som har en tendens att vara fylld med en honungsfärgad vätska. En inflammation i huden kan förekomma runt det hudområde där skorpan befinner sig. Icke-bullös impetigo förekommer främst i ansiktet, runt näsa och mun men kan även hittas på armar, ben och hårbotten. Det bildas inga ärr vid läkningen. Vid icke-bullös impetigo är det ovanligt med feber eller andra nedsättande symptom men lokal svullnad av lymfkörtlar kan förekomma.
- Bullös impetigo bildas i regel av stafylokocker och kan bli en potentiell allvarligare infektion med smärta och feber. Bullös impetigo är mindre vanligt och känneteckens av en mer långvarig blåsbildning. Blåsorna kan bli upp till två centimeter stora och det kan ta flera dagar innan de spricker. Efter eruptionen av blåsorna bildas det krustor som vanligtvis har vassa kanter och är resterna av blåsan. Bullös impetigo drabbar främst bålen och sprider sig snabbt till andra hudområden. Denna form av svinkoppor kan uppstå ur hudlesioner (hudförändringar som eksem, psoriasis, sår eller angrepp av löss och skabb). Även denna form av impetigo läker utan ärrbildning.
BRA ATT VETA
Bästa skydd mot svinkoppor är en intakt hudbarriär. Infektionsrisken ökar hos individer med skadad hud från eksem eller sår.
BRA ATT VETA
10 % av alla infektioner är orsakade av en kombination med stafylokocker och streptokocker eller enbart streptokocker.
